Upp för berget igen!
Hej!
Idag gick jag upp för berget igen.
Jag har faktiskt inte gått uppför berget så många gånger sedan augusti, så nu tyckte jag att det var dags igen.
Det var inte riktigt så jobbigt som jag kommer ihåg, men det var ändå en riktigt utmaning.
Särskilt jobbigt är det när man står vid foten av berget och tittar upp på trapporna.
Det man ser är branta och smala trappor som inte verkar ha något slut. Då är det bara att koppla på iPoden och börja klättra.
På ett av trappstegen har kineserna skrivit "500". Det betyder (tro det eller ej!) att jag har gått uppför 500 trappsteg. Det är nog tänkt som en liten morot, så att man ska veta att man snart är uppe på toppen... Ja, det vill säga, bara 900 trappsteg kvar!
Men efter mycket slit kommer man ändå upp, och när man har hämtat andan tillräckligt mycket, då kan man njuta av den fina utsikten över Shenzhen.
En kinesisk skylt!
...Och för den som vill, kan man också lära sig hur man blir en samuraj med hjälp av inristade instruktioner i stenar.
Praktiskt eller hur?
Sedan när man är klar med att njuta av utsikten eller studera samurajernas ädla konst, så är det bara att knata ner igen. Då är det bara 1400 trappsteg tills man kommer ner! pust!
Som tur är kan man i alla fall njuta av naturen på vägen ner. Fullt av små fåglar som flyger runt och kvittrar, och förvirrade fjärilar som verkar tro att min färgglada tröja är en blomma.
Bara så att ni vet, det är alltså jag på bilden under!
Så glöm inte det, kära läsare. Besöker ni Kina någon gång, glöm inte att åka till Shenzhen och gå upp i berget. Ni kommer inte ångra er. (inte förrän nästa dag, då ni kommer att ha så mycket träningsvärk i kroppen att ni kommer ligga i sängen hela dagen som överkokta grönsaker.)
Ha det bra!
Idag gick jag upp för berget igen.
Jag har faktiskt inte gått uppför berget så många gånger sedan augusti, så nu tyckte jag att det var dags igen.
Det var inte riktigt så jobbigt som jag kommer ihåg, men det var ändå en riktigt utmaning.
Särskilt jobbigt är det när man står vid foten av berget och tittar upp på trapporna.
Det man ser är branta och smala trappor som inte verkar ha något slut. Då är det bara att koppla på iPoden och börja klättra.
På ett av trappstegen har kineserna skrivit "500". Det betyder (tro det eller ej!) att jag har gått uppför 500 trappsteg. Det är nog tänkt som en liten morot, så att man ska veta att man snart är uppe på toppen... Ja, det vill säga, bara 900 trappsteg kvar!
Men efter mycket slit kommer man ändå upp, och när man har hämtat andan tillräckligt mycket, då kan man njuta av den fina utsikten över Shenzhen.
En kinesisk skylt!
...Och för den som vill, kan man också lära sig hur man blir en samuraj med hjälp av inristade instruktioner i stenar.
Praktiskt eller hur?
Sedan när man är klar med att njuta av utsikten eller studera samurajernas ädla konst, så är det bara att knata ner igen. Då är det bara 1400 trappsteg tills man kommer ner! pust!
Som tur är kan man i alla fall njuta av naturen på vägen ner. Fullt av små fåglar som flyger runt och kvittrar, och förvirrade fjärilar som verkar tro att min färgglada tröja är en blomma.
Bara så att ni vet, det är alltså jag på bilden under!
Så glöm inte det, kära läsare. Besöker ni Kina någon gång, glöm inte att åka till Shenzhen och gå upp i berget. Ni kommer inte ångra er. (inte förrän nästa dag, då ni kommer att ha så mycket träningsvärk i kroppen att ni kommer ligga i sängen hela dagen som överkokta grönsaker.)
Ha det bra!
Kommentarer
Trackback
